The Sustainable City Becomes Climate-Smart

Linköping Studies in Arts and Sciences

Book 738
Linköping University Electronic Press

The idea of smart cities has become enormously popular during the past decade. Environmental governance is one issue in which smart city ideas seem to hold potential. However, there is an incredible variety in what it means for a city to be ‘smart’. For some, it involves the use of information and communication technology (ICT) to solve problems; for others, it has more to do with economic growth and city branding. Many social science researchers have criticised the idea of smart cities. They worry that it might allow multinational corporations to take control of municipal governance and lead to an undue focus on technological solutions to societal issues. However, only a few previous studies have examined the influence on urban environmental governance in practice. This thesis investigates the influence of smart city ideas on urban environmental governance through a study of Hyllie, a climate-smart city district in Malmö, Sweden. It applies a theoretical perspective based on science and technology studies and the concept of assemblage. It combines participant-observation of inter-organisational meetings, interviews with professionals and document analysis. This thesis contributes a more comprehensive picture of which actors influence the direction of the climate-smart city—beyond the usual suspects of municipal governments and multinational companies. Still, it shows how ICT-based smart city solutions have taken precedence in urban environmental governance at the expense of energy efficiency and renewable energy.

Smarta städer har blivit oerhört populärt koncept under det senaste decenniet. Miljöstyrning är ett område där smarta städer visar potential. Det finns dock många tolkningar av vad ordet ’smart’ betyder för städer. För vissa handlar det om tillämpning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att lösa problem, för andra om ekonomisk tillväxt och marknadsföring av städer. Många samhällsvetenskapliga forskare kritiserar föreställningen om den smarta staden. De bekymrar sig över att multinationella företag tillåts ta makt över miljöstyrning och ett alltför stort fokus på teknologiska lösningar för samhällsfrågor. Få tidigare studier har undersökt påverkan på miljöstyrning i praktiken. Avhandlingen utforskar hur föreställningar om smarta städer påverkar miljöstyrning genom en studie av Hyllie, en klimatsmart stadsdel i Malmö. Den tillämpar ett teoretiskt perspektiv som bygger på teknik- och vetenskapsstudier samt begreppet assemblage. I avhandlingen används deltagande-observation av möten mellan olika organisationer, intervjuer med professionella och dokumentanalys. Avhandlingen bidrar med en mer mångsidig bild av vilka aktörer som påverkar utvecklingen av den klimatsmarta staden, utöver kommuner och multinationella företag. Den visar dock även att IKT-lösningar i den smarta staden blir viktigare i städers miljöstyrning på bekostnad av energieffektivitet och förnybar energi.

Read more
Collapse
Loading...

Additional Information

Publisher
Linköping University Electronic Press
Read more
Collapse
Published on
May 8, 2018
Read more
Collapse
Pages
90
Read more
Collapse
ISBN
9789176852996
Read more
Collapse
Read more
Collapse
Best For
Read more
Collapse
Language
English
Read more
Collapse
Content Protection
This content is DRM free.
Read more
Collapse

Reading information

Smartphones and Tablets

Install the Google Play Books app for Android and iPad/iPhone. It syncs automatically with your account and allows you to read online or offline wherever you are.

Laptops and Computers

You can read books purchased on Google Play using your computer's web browser.

eReaders and other devices

To read on e-ink devices like the Sony eReader or Barnes & Noble Nook, you'll need to download a file and transfer it to your device. Please follow the detailed Help center instructions to transfer the files to supported eReaders.
The overall aim of this thesis is to analyze how municipalities support small and medium-sized enterprises (SMEs) in their work to improve their energy efficiency. The purpose of this study is to increase the current understanding of how the methods and tools used by municipalities to assist SMEs in improving their energy efficiency influence the end results in terms of achieved energy efficiency, and how knowledge related to energy efficiency is created within SMEs. This thesis consists of two separate case studies that examine how two municipalities used a network approach to support SMEs in implementing energy efficient measures.  

The theoretical frameworks of policy networks, barriers, communities of practice (COPs), and energy efficiency networks were used in this thesis. The findings are presented in the appended four articles. An overall conclusion is that networks that provide information in the form of a report with technological solutions as the only output are less likely to reach the agreed-upon goals. To achieve a more successful result, SMEs must be active in the process; they must be allowed to create knowledge and understanding that they perceive as valuable and relevant for themselves. Another important result is that information is not automatically transformed by SMEs into knowledge. In fact, SMEs need a platform from which they can negotiate the received information and use it to create knowledge through practice and social interaction. Finally, it was found that the type of technological solution is not insignificant; the type of energy efficient measure to be implemented and its level of complexity affect how a municipality should support energy efficiency work among SMEs. 

För att policyprogram och riktlinjer ska kunna utformas så att de leder till uppfyllandet av miljömål behöver kommuner samverkar med bland annat det lokala näringslivet. En form av samverkan som har börjat användas av kommuner är nätverk där man för samman företag med olika experter som tillsammans med kommunala representanter arbetar med att införa energieffektiva lösningar i dessa företag.

Syftet med denna avhandling är att studera hur kommuner har stöttat små -och medelstora företag (SMF) i deras arbete med att införa energieffektiva lösningar i sina verksamheter. Detta undersöks med hjälp av fallstudier av hur två olika kommuner har arbetat med att ge stöd till lokala SMF. Dessa två fall beskriver två olika sätt som kommunerna har jobbat med detta. Fokus i avhandlingen har varit inte bara på hur kommunerna har valt att stödja SMF utan också på hur SMF skapar kunskap och tar till sig information. Dessutom undersöks vilka faktorer i form av så kallade barriärer som kan tänkas hindra SMF från att införa energieffektiva lösningar i sina verksamheter.

För analys av den insamlade empirin så har olika teorier använts såsom policynätverk, barriärer, Community of Practice (COP) och energieffektiviseringsnätverk. Resultaten beskrivs mer utförligt i de bifogade artiklarna. Resultaten pekar på att nätverk där bara information i form av en rapport delges SMF så är sannolikheten låg att målen kommer att uppfyllas. Detta beror på att SMF inte automatiskt omvandlar delgiven information till användbar kunskap. Istället behöver kommuner skapa en plattform där SMF får möjligheter att arbeta med den delgivna informationen på ett aktivt sätt i ett relevant sammanhang som de anser att de har nytta av. På så sätt kan värdefull kunskap genereras via praktiker och sociala sammanhang. Ett annat viktigt resultat är att typ av teknisk lösning och komplexitetsnivå inte är oviktiga utan dessa måste kommunerna ta hänsyn till när de skapar olika policyprogram som stöd till SMF för att kunna uppnå energieffektiviseringsmål.

Climate change communication is a topical and relevant issue, and it is widely acknowledged that public communication about causes, impacts and action alternatives is integral to addressing the challenges of the changing climate. Climate visualization concerns the communication of climate information and data through the use of different information technologies and different modes of visual representation. In the context of climate change communication, climate visualization is highlighted as a potential way of increasing public engagement with climate change. In particular, developments within information technology have provided significant advancements that are claimed to be transformative in engaging lay audiences with issues relating to the mitigation of and adaptation to climate change. Nevertheless, there is a lack of research exploring climate visualization from an audience perspective. This thesis addresses this gap. The overarching aim is thus to explore the role of climate visualization in climate change communication from an audience perspective, focusing specifically on how lay audiences make meaning of climate change as represented in two examples of climate visualization. In addition, the thesis discusses the potential contributions and/or limitations of climate visualization from a communication perspective.

Based on a social semiotic theoretical framework, this thesis employs focus group interviews to study participants’ meaning-making related to two cases of climate visualization: a dome theatre movie developed for Swedish high school students with the aim of encouraging reflection on climate change causes, impacts and mitigation alternatives, and a web-based tool for climate change adaptation developed to assist Nordic homeowners in adapting to the local impacts of climate change.

The results of this thesis show that climate visualization can help audiences concretize otherwise abstract aspects of climate change, and that the localized focus can make climate change appear more personally relevant and interesting for targeted audiences. Nevertheless, despite these communicative qualities, the analyses also show that participants’ interpretations are shaped by their preconceptions of climate change as a global and distant issue to be solved by other actors, such as national governments, or through international policy negotiations. Although climate visualization can enhance a sense of proximity with climate change, the localization of climate risk can also lead to participants downplaying the significance of climate impacts. In addition, despite the intentions of inducing a sense of agency in both cases of climate visualization, participants critically negotiated messages concerning their roles as individuals in mitigating or adapting to climate change, and assigned this responsibility onto other actors. These findings show that although climate visualization presents certain communicative qualities, it is not a panacea for engaging lay audiences with climate change. This also underlines the importance of considering cultural and social aspects of the communicative event when studying and developing climate visualization tools as a means of communication.

Kommunikation kring klimatförändringar är ett aktuellt och relevant ämne, och många bedömare anser att kommunikation kring orsaker, effekter och åtgärdsalternativ är en viktig del i arbetet med att möta klimatutmaningarna. Klimatvisualisering är en process för att åskådliggöra klimatinformation och klimatdata med hjälp av olika tekniker och metoder för visuell framställning. I forskningslitteraturen om klimatkommunikation lyfts visualisering fram som ett möjligt sätt att öka allmänhetens engagemang i klimatfrågan. I synnerhet har utvecklingen inom informationsteknik lett till betydande framsteg som kan ses som omvälvande när det gäller att engagera lekmän i frågor som rör utsläppsminskningar och klimatanpassning. Det råder dock brist på forskning om klimatvisualisering ur ett mottagarperspektiv. Denna avhandling adresserar denna kunskapslucka. Det övergripande syftet är således att utforska visualiseringens roller i klimatkommunikation ur ett mottagarperspektiv, med särskilt fokus på hur lekmän tolkar innebörden av klimatförändringar så som de representeras i två exempel på klimatvisualisering. Avhandlingen behandlar även klimatvisualiseringens möjliga bidrag och/eller begränsningar ur ett kommunikationsperspektiv.

Med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som inspirerats av socialsemiotiska teorier genomfördes fokusgruppsstudier för att studera deltagarnas meningsskapande i relation till två exempel på klimatvisualisering: en film som visas i en domteater, framtagen för svenska gymnasieelever med målsättningen att uppmuntra till reflektion kring klimatförändringarnas orsaker, effekter och alternativ för utsläppsminskning, samt ett webbaserat verktyg för klimatanpassning, som utvecklats för att stödja husägare i Norden att anpassa sig till klimatförändringarnas lokala effekter.

Resultaten av denna avhandling visar att klimatvisualisering kan stödja mottagarna att konkretisera annars abstrakta aspekter av klimatförändringar och att ett lokalt fokus kan få klimatförändringarna att framstå som mer personligt relevanta och intressanta för målgruppen. Dock visar analyserna även, trots dessa kommunikativa kvaliteter, att deltagarnas tolkningar formas av deras förförståelse om klimatförändringar som ett globalt och avlägset problem som ska lösas av andra aktörer, såsom nationella regeringar, eller genom internationella politiska förhandlingar. Även om klimatvisualisering kan förstärka känslan av närhet till klimatförändringar, kan lokaliseringen av klimatriskerna även leda till att deltagare tonar ned de lokala klimatriskernas betydelse. Dessutom, trots att båda fallen av klimatvisualisering avsåg att skapa en känsla av att kunna påverka, blev ansvaret för klimatåtgärder föremål för kritisk förhandling från deltagarnas sida – de förlade ansvaret för att hantera klimatutmaningarna till andra aktörer. Dessa resultat visar att klimatvisualisering visserligen har vissa kommunikativa kvaliteter, men inte är någon patentlösning för klimatkommunikation. Detta understryker även vikten av att ta hänsyn till kulturella och sociala aspekter av den kommunikativa händelsen när man studerar och utvecklar verktyg för klimatvisualisering.

This thesis seeks to make both theoretical and empirical contributions to the understanding of intra-EU mobility, with a focus on labour migration from Lithuania to Sweden. Inspired by a critical realist perspective, the thesis aims to help to explain the dynamics and individual decision-making behind mass labour emigration from the Baltic states, its socioeconomic consequences and policy responses. Theoretically, the thesis proposes a model that synthesizes a social transformation approach with an extended version of Hirschman’s analytical framework of exit, voice and loyalty. The three empirical articles, based mainly on semi-structured interviews, are situated within this framework. Two of the articles seek to explain the migrants’ decision-making process of stay-exit-entrance in the context of the structural-institutional social changes that followed (1) independence from the Soviet Union in 1990; (2) EU accession in 2004; and (3) the 2008/2009 economic crisis with austerity. The third article brings into the debate the perspective of the sending Baltic countries, in a broader context of the East-West migration debate.   

The dissertation shows that the consequences of the neoliberal policies of the post-communist and post-crisis transformations, together with the construction of formal migration channels after EU accession, constitute various migrant categories. Individual strategies of actively looking for channels to exit and enter, combining them in different ways at various points of the migratory process and establishing informal social networks are re-constituting who can be and who is a migrant. Furthermore, following the economic crisis and austerity measures, the decision to emigrate extends beyond individual survival strategies, instead becoming bound to an individual’s perception of the (ine)quality of life and pursuit of a better quality of life for oneself and one’s family across time and in different places. Finally, as the interviewed Baltic experts agree, the EU’s policy of the free movement is socially and economically problematic, although the official Baltic states’ policy responses focus primarily on ‘talented’ and ‘needed’ diaspora members’ return or engagement. These policies have proved to be inadequate to address demographic and socioeconomic challenges in part brought about by emigration.

The structural-institutional conditions, states’ and migrants’ strategies engender mobility as a social norm in the sending countries and promote and constitute the perpetuation of migration of both ‘precarious labour migrants’ and ‘active talented EU mobile citizens’.

Avhandlingen avser att bidra både teoretiskt och empiriskt till ökad kunskap om den fria rörligheten inom EU med fokus på arbetskraftmigration från Litauen till Sverige. Inspirerad av kritisk realism som samhällsvetenskaplig metod är syftet att bidra till att förklara såväl dynamiken i som det individuella beslutsfattandet bakom den omfattande arbetsutvandringen från de baltiska staterna samt att diskutera dess socioekonomiska konsekvenser och politiska inverkan. Teoretiskt utgår avhandlingen från en modell som syntetiserar social transformation med en utsträckt version av Hirschmans analytiska ramverk för ‘sorti’, ‘protest’ och ‘lojalitet’. De tre empiriska artiklarna, som huvudsakligen bygger på semistrukturerade djupintervjuer, ligger inom detta ramverk. Två av artiklarna syftar till att förklara migranternas beslutsprocess i fråga om stay-exit-entrance mot bakgrund av de strukturella och institutionella sociala förändringarna som följde av: (1) självständighetsförklaringen från Sovjetunionen 1990; (2) anslutningen till EU 2004; och (3) den ekonomiska krisen 2008/2009 med följande åtstramningar. Den tredje artikeln för in de baltiska ländernas eget perspektiv i den bredare öst-västliga migrationsdebatten.

Avhandlingen visar att följderna av den postkommunistiska neoliberala politiken och omvandlingen efter den ekonomiska krisen, tillsammans med uppbyggnaden av formella migrationskanaler efter anslutningen till EU, bidrar till att skapa olika migrantkategorier. Individuella strategier för att aktivt leta efter kanaler för exit och enter, kombinera dem på olika sätt och utifrån olika stadier i migrationsprocessen samt etablera informella sociala nätverk bidrar till att (re)konstituera vem som kan vara och vem som är en migrant. Vidare, efter den ekonomiska krisen och de införda åtstramningsåtgärderna, handlar beslutet om att emigrera inte bara om individuella överlevnadsstrategier, utan också om individuella uppfattningar om vad som är livskvalitet och inte, (på engelska – (ine)quality of life), liksom strävan efter en bättre livskvalitet för sig själv och sin familj över tid och rum. Slutligen, som de intervjuade baltiska experterna är överens om, är EU:s politik för fri rörlighet socialt och ekonomiskt problematiskt, även om den officiella baltiska politiken i första hand fokuserar på ‘begåvade’ och ‘nödvändiga’ diasporamedlemmars engagemang eller återvändande. Denna politik har visat sig vara otillräcklig för att ta itu med demografiska och socioekonomiska utmaningar som delvis orsakades av utvandring.

De strukturella institutionella förhållandena och staternas och migranternas strategier skapar rörlighet som en social norm i länder med framträdande utvandring och bidrar till fortsatt migration, både vad gäller ‘prekära arbetskraftsmigranter’ och ‘aktiva och begåvade EU-mobila medborgare’.

Information systems (IS) seem prevalent in modern societies and have resulted in the rapid digitalisation of different societal sectors. One application domain of IS is emergency response, which is responsible for delivering essential services to save lives and minimise environmental damage in both small , frequent and large-scale emergencies. Specific IS applications are in turn used in emergency response to support such aspects as decision-making, communication, information sharing and the dispatching of resources. Public-sector cut-backs and a lack of professional resources have affected emergency response at the same time as natural disasters (e.g. forest fires, tsunamis, storms, terror attacks, and wars in the Middle East leading to mass migration) have intensified in recent decades. At the same time, frequent, small-scale accidents continue to occur on a regular basis, both in urban and sparsely populated areas. As a result, emergency response actors, first responders, are often placed under severe pressure. An emerging trend in response to these challenges, both in Sweden and internationally, is to create cross-sector forms of collaboration, by combining alternative resources from various sectors. Such collaborations are relatively new and involve heterogeneous stakeholders.

Therefore, the thesis objective is to explore IS-related opportunities, challenges and needs aimed at supporting heterogeneous actors in emerging cross-sector collaborations in emergency response in order to enable and facilitate future related IS development. To achieve this, a user-centred approach was applied. A baseline study was performed followed by three case studies on ‘co-location of actors’, ‘co-operative use of resources’ and ‘semi-professionals as first responders’ by performing interviews, focus groups, participant observation, Future Workshops, an exercise and an after-action review. The thesis is based on case study research and qualitative research methods. Sociotechnical systems theory, the sociotechnical ensemble view, and network governance were used as the analytical framework. As part of achieving the thesis objectives, experiences from applying user participation in the context of cross-sector collaboration are also presented as part of the results. A context-specific framework developed to systematise and explore various important aspects of cross-sector collaboration in emergency response is also described.

The results of this thesis indicate that the needs for IS in cross-sector collaborations vary from simple smartphone applications to manage alarms, positioning and the dispatching of new resources, to more sophisticated tools for sharing and viewing incident data. The results also indicate that these collaborations have the potential (e.g. resource redundancy, pooled competencies to increase total capacity) to improve Swedish emergency response if supported by adequate IS/IT support. The major challenges are organisational, economic and juridical and the most prominent are ambiguities in actors’ tasks and responsibilities, and how to prioritise between ordinary work and ‘new’ first-response tasks. They must be addressed to enable certain IS-functions, e.g. information sharing and positioning of resources The results also highlight several institutional factors (e.g. mutual interest between members, collective problem-solving, secrecy aspects) which are believed to play a key role in the success or failure of the collaborations and which must be adressed in the development of IS-support. The actors also have substantial basic needs for training (e.g. fire extinguishing, first aid) and emergency supplies (e.g. fire extinguishers, healthcare kits).

Applying user participation also faced challenges, the major one being the development of a future cross-sector collaboration in a context that does not yet exist, and involving stakeholders from resource-strained organisations in doing so. The stakeholders, and sometimes also the primary end-users, are partly unknown and tasks are undefined. As a response to these challenges, a combination of activities based on multiple design groups, scenario-based Future Workshops, focus groups, the context-specific framework, a practical exercise and an after-action-review was provided. The framework, which was used to support data collection and user participation, includes 15 dimensions each intended to represent important aspects of cross-sector collaboration.

The thesis major contributions are the identified opportunities, challenges and need as a ’sociotechnical ensemble’ and generated and from several studies, thus being comparable. The thesis more theoretical contributions is the combined application of the sociotechnical ensemble view and network governance where the studied collaboration forms are characterised as a hybrid form of networks and more traditional government mechanisms and where it is pointed out that network governance lacks explicit IS/IT aspects. In a wider perspective, the research fields of IS and political science may cross-fertilise each other when studying emerging cross-sector collaboration in the public sector. Identified user participation challenges relevant to the cross-sector collaboration context, suggestions on how they can be handled and the context-specific framework are contributions that can be used in practical user-centred IS development in similar contexts. 

Informationssystem (IS) används idag i de flesta verksamheter inom respons och räddningsområdet t.ex. för beslutsstöd, kommunikation, informationsutbyte och resurspositionering. Fel i systemen kan bidra till misslyckad samverkan vid räddningsinsatser som i sin tur kan riskera människors liv och orsaka skador på miljö och infrastruktur vid såväl små, frekventa olyckor som storskaliga händelser, kriser och katastrofer. Budgetnedskärningar, brist på professionella resurser, naturkatastrofer (t.ex. skogsbränder, stormar) och terrorattacker är några exempel på utmaningar som har intensifierats under de senaste decennierna. Samtidigt fortsätter frekventa, småskaliga olyckor att inträffa, både i urbana och i glesbygdsområden. Därför är responsaktörerna ofta under hård press. Ett sätt att hantera utmaningarna, både i Sverige och internationellt, är tvärsektoriella samverkansformer som i sin tur involverar ofta heterogena samhällsresurser. Samarbetskontexten är förhållandevis ny och de involverade aktörerna och deras behov delvis okända.

Avhandlingen syftar därför till att utforska IS-relaterade möjligheter, utmaningar och behov för att stödja heterogena aktörer inom nya tvärsektoriella framväxande samverkansformer i svensk respons och räddning. För att utforska detta användes en användarcentrerad ansats. Därför genomfördes en bakgrundsstudie och tre fallstudier på ’samlokalisering av aktörer’, ’sambruk av resurser’ och ’semi-professionella som förstainsatspersoner’ genom att utföra intervjuer, fokusgrupper, deltagande observation, Future Workshops, och en övning med följande After-Action-Review. Avhandlingen bygger därmed på fallstudieforskning och kvalitativa forskningsmetoder. ’Socioteknisk systemteori’, begreppet ’socioteknisk ensemble’ och ’network governance’ teori används som forskningens analytiska ramverk. Som ett led i att uppfylla syftet presenteras dessutom erfarenheter från användarmedverkan i kontexten tvärsektoriell samverkan som ett delresultat samt ett kontext-specifikt ramverk utvecklat för att systematisera och utforska olika viktiga aspekter av tvärsektoriell samverkan i respons- och räddningsverksamhet.

Avhandlingens resultat visar att behoven av IS i tvärsektoriella samverkansformer varierar från enkla smartphoneapplikationer för larmhantering, positionering och utryckning av nya resurser, till mer sofistikerade verktyg för informationsdelning och gemensamma lägesbilder. Resultaten pekar också mot att med rätt IS stöd har samverkansformerna potential (t.ex. i form av resursredundans, gemensam pool för ökad kapacitet) för att förbättra svensk räddningsverksamhet. De stora utmaningarna är organisatoriska, ekonomiska och juridiska. De mest framträdande är otydligheter i aktörernas uppgifter, roll och ansvar, och hur man prioriterar mellan sitt befintliga arbete och "nya" förstainsatser. Utmaningarna måste lösas för att möjliggöra IS-funktioner, till exempel vid informationsdelning och resurspositionering. Resultaten belyser också explicit flera institutionella faktorer (t.ex. gemensamt intresse och mål, kollektiv problemlösning, sekretesshantering) som tros ha en nyckelroll i samverkansformernas realisering och som måste hanteras i utveckling av relaterat IS-stöd. Aktörerna har också grundläggande behov av träning (t.ex. brandsläckning, första hjälpen) och utrusning (t.ex. brandsläckare, sjukvårdskit).

Tillämpningen av användarmedverkan visade också på utmaningar, varav den främsta var att utveckla framtida tvärsektoriell samverkan i ett sammanhang som ännu inte existerar och att involvera intressenter från organisationer med ansträngda resurser för att genomföra detta. Intressenterna, ibland även de primära slutanvändarna, är delvis okända och uppgifterna är odefinierade. Som ett sätt att hantera utmaningarna genomfördes en kombination av aktiviteter som baserades på multipla designgrupper, scenariobaserade Future Workshops, fokusgrupper, ett kontextspecifikt ramverk, en övning och en After-Action-Review samt det kontext-specifika ramverket. Ramverket som användes för att stödja datainsamling och användarmedverkan innehåller 15 dimensioner som är tänkta att representera viktiga aspekter av tvärsektoriella samverkansformer.

Avhandlingens främsta bidrag är de identifierade möjligheterna, utmaningarna och behoven som en ’social ensemble’ och som genererade och jämförbara ur flera studier. Avhandlingens mer teoretiska bidrag är den kombinerade tillämpningen av ’sociotechnical ensemble’ och ’network governance’ där de studerade samverkansformerna lyfts fram som en blandform av nätverk och mer traditionella styrmekanismer och där det påpekas att network governance saknar explicita IS/IT delar. I ett större sammanhang kan forskningsfälten IS och statsvetenskap kan komplettera varandra vid studier av framväxande tvärsektoriell samverkan i offentlig sektor. Relevanta utmaningar vid användarmedverkan i kontexten, förslag på hur de kan hanteras och det kontext-specifika ramverket är bidrag som kan används i praktisk användarcentrerad IS-utveckling i liknande sammanhang.

This thesis contains an introduction and four essays that together address the issues of turnout and habitual voting. Although voting is less unequal than other forms of political participation, it is still biased in favour of more socially affluent citizens.  One way to achieve more equal participation is to increase the general turnout. This is the implication of the `law of dispersion', formulated by Tingsten in 1937, which states that as turnout increases, participatory equality also increases. In Essay I, co-written with Mikael Persson and Maria Solevid, we revisit Tingsten's law and find new empirical support for it.

One possible path to improving general turnout is the formation of voting habits. It is argued by some scholars that voting is a habit formed early on in life, when young people encounter their first elections after coming of age. It is, however, still a matter of debate as to whether voting is an act of habit. Three of the four essays in this thesis tackle this question in various ways. In Essay II, I study voting among young people who encounter their first election in different social contexts depending on their age, and how these differing contexts affect their propensity to vote in their first and second election. In Essay III, I examine whether experiencing a European Parliament election with a low turnout as a first election affects the likelihood of casting a vote in a subsequent national parliamentary election. In Essay IV, co-written with Sven Oskarsson, we study student mock elections, which constitute the first, albeit hypothetical, election experience for many young people.

The main result is that the first election a young person faces is not as important as has been claimed in previous research. Regardless of whether the initial experience takes place in a context that encourages turnout or the first election encountered is a low-stimulus election that fails to draw crowds to the polls, there is no substantial impact on turnout in subsequent elections. One implication of this finding is that lowering the voting age is not likely to increase voting rates, not even in the longer term.

Den här avhandlingen innefattar ett introduktionskapitel och fyra artiklar som tillsammans behandlar valdeltagande och röstning som en vana. Även om röstning i allmänna val är den mest jämlika formen av politiskt deltagande finns ändå tydliga skillnader i deltagande mellan befolkningsgrupper med olika socioekonomisk bakgrund. Ett sätt att nå ett mer jämlikt deltagande är genom ett högre valdeltagande. Det är innebörden av det lagbundna samband som Tingsten fann år 1937 och som förutsäger att skillnaden i deltagande mellan olika grupper är mindre ju högre valdeltagandet är. I avhandlingens första artikel, samförfattad med Mikael Persson och Maria Solevid, undersöker vi om detta samband fortfarande har empiriskt stöd och finner att så är fallet. 

En tänkbar väg till ett högre valdeltagande går via ett främjande av vanemässig röstning. En del forskare hävdar nämligen att röstning är en vana och att den vanan formas redan i de första val där en ung person har möjlighet rösta. Huruvida röstning är en vana är dock omdebatterat. Tre av avhandlingens artiklar tar på olika sätt upp den frågan. I avhandlingens andra artikel studerar jag unga personer som beroende på när de är födda får rösta för första gången vid olika åldrar och därmed i skilda social kontexter. Frågan jag ställer är hur dessa skillnader påverkar deras benägenhet att rösta i det valet och i det därpå följande. Vissa unga personer får rösta för första gången efter att ha nått rösträttsåldern i ett Europaparlamentsval där valdeltagandet är lågt. I den tredje artikeln undersöker jag ifall den erfarenheten har någon inverkan på deltagandet i ett därpå följande riksdagsval. I den fjärde artikeln, samförfattad med Sven Oskarsson, studerar vi om de skolval som arrangeras i många skolor har någon inverkan på studenters senare deltagande i riktiga val.

Avhandlingens huvudresultat är att deltagande i det första valet en ung person får rösta i saknar den betydelse för framtida valdeltagande som hävdats i tidigare forskning. Oavsett om det första valet äger rum i en kontext som främjar röstning eller om det är ett val som väcker lite intresse, får det ingen substantiell effekt på benägenheten att rösta i följande val. En implikation av detta resultat är att en sänkt rösträttsålder troligen inte skulle ge ett högre valdeltagande, inte ens på längre sikt.

The overall aim of this thesis is to analyze how municipalities support small and medium-sized enterprises (SMEs) in their work to improve their energy efficiency. The purpose of this study is to increase the current understanding of how the methods and tools used by municipalities to assist SMEs in improving their energy efficiency influence the end results in terms of achieved energy efficiency, and how knowledge related to energy efficiency is created within SMEs. This thesis consists of two separate case studies that examine how two municipalities used a network approach to support SMEs in implementing energy efficient measures.  

The theoretical frameworks of policy networks, barriers, communities of practice (COPs), and energy efficiency networks were used in this thesis. The findings are presented in the appended four articles. An overall conclusion is that networks that provide information in the form of a report with technological solutions as the only output are less likely to reach the agreed-upon goals. To achieve a more successful result, SMEs must be active in the process; they must be allowed to create knowledge and understanding that they perceive as valuable and relevant for themselves. Another important result is that information is not automatically transformed by SMEs into knowledge. In fact, SMEs need a platform from which they can negotiate the received information and use it to create knowledge through practice and social interaction. Finally, it was found that the type of technological solution is not insignificant; the type of energy efficient measure to be implemented and its level of complexity affect how a municipality should support energy efficiency work among SMEs. 

För att policyprogram och riktlinjer ska kunna utformas så att de leder till uppfyllandet av miljömål behöver kommuner samverkar med bland annat det lokala näringslivet. En form av samverkan som har börjat användas av kommuner är nätverk där man för samman företag med olika experter som tillsammans med kommunala representanter arbetar med att införa energieffektiva lösningar i dessa företag.

Syftet med denna avhandling är att studera hur kommuner har stöttat små -och medelstora företag (SMF) i deras arbete med att införa energieffektiva lösningar i sina verksamheter. Detta undersöks med hjälp av fallstudier av hur två olika kommuner har arbetat med att ge stöd till lokala SMF. Dessa två fall beskriver två olika sätt som kommunerna har jobbat med detta. Fokus i avhandlingen har varit inte bara på hur kommunerna har valt att stödja SMF utan också på hur SMF skapar kunskap och tar till sig information. Dessutom undersöks vilka faktorer i form av så kallade barriärer som kan tänkas hindra SMF från att införa energieffektiva lösningar i sina verksamheter.

För analys av den insamlade empirin så har olika teorier använts såsom policynätverk, barriärer, Community of Practice (COP) och energieffektiviseringsnätverk. Resultaten beskrivs mer utförligt i de bifogade artiklarna. Resultaten pekar på att nätverk där bara information i form av en rapport delges SMF så är sannolikheten låg att målen kommer att uppfyllas. Detta beror på att SMF inte automatiskt omvandlar delgiven information till användbar kunskap. Istället behöver kommuner skapa en plattform där SMF får möjligheter att arbeta med den delgivna informationen på ett aktivt sätt i ett relevant sammanhang som de anser att de har nytta av. På så sätt kan värdefull kunskap genereras via praktiker och sociala sammanhang. Ett annat viktigt resultat är att typ av teknisk lösning och komplexitetsnivå inte är oviktiga utan dessa måste kommunerna ta hänsyn till när de skapar olika policyprogram som stöd till SMF för att kunna uppnå energieffektiviseringsmål.

©2019 GoogleSite Terms of ServicePrivacyDevelopersArtistsAbout Google|Location: United StatesLanguage: English (United States)
By purchasing this item, you are transacting with Google Payments and agreeing to the Google Payments Terms of Service and Privacy Notice.