Välkommen till Lexin!
Här hittar du lexikon pÃĨ arton minoritetssprÃĨk.
Albanska â Gjuha Shqipe
Amhariska â á ááá
Arabiska â اŲØšØąØ¨ŲØŠ, Al-ĘŋarabÄĢyah
Azerbajdzjanska â AzÉrbaycanca
Bosniska â Bosanski
Finska â Suomi
Grekiska â ÎÎģÎģΡÎŊΚÎēÎŦ
Kroatiska â Hhvatski
Nordkurdiska â ŲŲØąØ¯Û (KurdÃŽ)
Pashto â ŲžÚØĒŲ
Persiska â ŲØ§ØąØŗÛ
Ryska â Đ ŅŅŅĐēиК ŅСŅĐē
Serbiska â ĐĄŅĐŋŅĐēи, Srpski
Somaliska â af Soomaali
Spanska â EspaÃąol
Svenska
Sydkurdiska â ŲŲØąØ¯Û (KurdÃŽ)
Tigrinska â áĩááá, TigriÃąÃąÄ
Turkiska â TÃŧrkçe
Vad innehÃĨller lexikonen?
FÃļrutom själva uppslagsordet innehÃĨller lexikonen information om uttal, ordbÃļjning, ordklass och Ãļversättning. Oftast finns det även grammatikkommentarer, ordfÃļrklaringar, stilkommentarer, sakupplysningar, grammatiska konstruktioner och sprÃĨkexempel.
Uppslagsord
Uppslagsformen bestÃĨr normalt av ett enda ord men kan ocksÃĨ vara ett längre uttryck, särskilt i sammansatta verb (t.ex. tycker om) och samhällsord (t.ex. allmän rättshjälp). Uppslagsord som bestÃĨr av sammansättningar är avdelade med lodstreck. Denna markering är i fÃļrsta hand till fÃļr att fÃļrkorta ordets bÃļjningsangivelse och ska inte ses som en helt genomfÃļrd uppdelning i sammansättningsleder. Uppslagsorden kan fÃļljas av en alternativform som vanligen har samma uttal men annan stavning, t.ex. sjal eller schal. Observera att uttal och bÃļjning gäller uppslagsordet snarare än alternativformen.
Uttal
Lexin togs ursprungligen fram fÃļr att användas i invandrarundervisningen, dvs. av personer som ska lära sig svenska. Detta innebär att uttalsangivelser endast finns fÃļr svenska ord.
Längd
LÃĨngt ljud betecknas med kolon omedelbart efter det lÃĨnga ljudet, t.ex. skalla [²sk'al:a] och skala [²sk'a:la]
Kvalitet
Vad gäller vokalerna kommer kolon även att beteckna kvalitet, t.ex. mat [ma:t] och matt [mat:]
Ordaccent
Endast grav accent sätts ut. Den markeras med en upphÃļjd tvÃĨa framfÃļr ordet (se exemplen under Längd ovan). Grav accent finns i t.ex. bÚren (till bära) medan akut accent finns i bÃēren (till bur).
Tryck
Huvudtryck markeras genom apostrof framfÃļr vokalen i den betonade stavelsen, t.ex. ABF [a:be:'ef] och ide [²'i:de]. Enstaviga ord fÃĨr ingen sÃĨdan tryckmarkering utom i uttryck med verb + partikel och reflexiva verb vilka sammanskrivs, t.ex. tycker om [tyk:er'ÃĨm:] och ger sig [j'ersej]. Bitryck i sammansättningar kan utläsas ur längdmarkeringen. Det sista fÃļrlängda ljudet fÃĨr bitryck, t.ex. utslagsrÃļst [²'u:tsla:gsrÃļs:t].
Konsonanterna
Inga speciella symboler används fÃļr [tj], [sj] och [ng], t.ex. tjugo [²tj'u:ge] och [²sj'ung:a]. Den supradental som finns i vissa dialekter markeras med ett underslag under de tvÃĨ segmenten, t.ex. bord [bo:r_d], barn [ba:r_n], fort [for_t:] och tÃļrst [tÃļr_s:t].
Vokalerna
De olika vokalljuden framgÃĨr av exemplen:
[a:] - sa [sa:], sal [sa:l]
[a] - hall [ha:l], sagt [sak:t], bankomat [bangkom'a:t]
[e:] - be [be:], vet [ve:t]
[e] - bestÃĨ [best'ÃĨ:], vett [vet:], fäll [fel:]
[i:] - bi [bi:], sil [si:l]
[i] - sill [sil:], idà [id'e:]
[o:] - sol [so:l], ro [ro:]
[o] - rott [rot:], ost [os:t], motiv [mot'i:v]
[u:] - bu [bu:], lus [lu:s]
[u] - buss [bus:], mustasch [must'a:sj]
[y:] - by [by:], syl [sy:l]
[y] - synonym [synonym], syll [syl:]
[ÃĨ:] - gÃĨ [gÃĨ:], gÃĨs [gÃĨ:s]
[ÃĨ] - gosse [²g'ÃĨs:e], gÃĨtt [gÃĨt:], ombudsman [²'ÃĨm:bu:dsman:]
[ä:] - fä [fä:], säl [sä:l], bär [bä:r]
[ä] - märr [mär:], herre [²h'är:e]
[Ãļ:] - snÃļ [snÃļ:], sÃļt [sÃļ:t], snÃļr [snÃļ:r]
[Ãļ] - lÃļss [lÃļs:], fÃļrst [fÃļr_s:t], fÃļrdela [fÃļr_d'e:la]
Diftonger
Diftonger markeras med ett underslag mellan de tvÃĨ vokaltecknen, t.ex. automat [a_otom'a:t]
OrdbÃļjning
BÃļjningsformerna hos bÃļjda ord skrivs ut i sin helhet. Ett undantag är sÃĨdana sammansättningar där lederna skiljs ÃĨt genom ett lodstreck - i sÃĨdana fall ÃĨterges bara efterledens bÃļjning, t.ex. karens|tid -tiden. Ord inom normalt bÃļjda ordklasser som av nÃĨgon anledning saknar bÃļjning markeras med obÃļjligt.
En snabb svensk lexikon (lexin.nada.kth.se)
āĻāĻĒāĻĄā§âāĻ āĻā§°āĻž āĻ¤āĻžā§°āĻŋāĻ
ā§¨ā§Ē-ā§§ā§Ļ-ā§¨ā§Ļā§¨ā§¨