CrPC 1973 English Study Guide

Banaka

Innehåller annonserKöp i appen

Om appen

Ansvarsfriskrivning: Denna applikation är inte ansluten till eller representativ för någon statlig enhet. Det är en privat plattform utvecklad för utbildningsändamål. All information eller tjänster som tillhandahålls av denna app är inte godkända eller sanktionerade av någon statlig myndighet. Innehållskälla: https://lddashboard.legislative.gov.in/actsofparliamentfromtheyear/code-criminal-procedure-act-1973

Criminal Procedure Code (CrPC) är den huvudsakliga lagstiftningen om förfarandet för förvaltning av materiell straffrätt i Indien. Den antogs 1973 och trädde i kraft den 1 april 1974.[2] Den tillhandahåller maskineriet för utredning av brott, gripande av misstänkta brottslingar, insamling av bevis, fastställande av skuld eller oskuld för den anklagade och fastställande av straff för den skyldige. Dessutom handlar det också om allmän olägenhet, förebyggande av brott och underhåll av hustru, barn och föräldrar.

För närvarande innehåller lagen 484 sektioner, 2 scheman och 56 blanketter. Sektionerna är indelade i 37 kapitel.

Historia
I det medeltida Indien, efter muslimernas erövring, kom den muhammedanska strafflagen i övervägande. De brittiska härskarna antog Regulating Act från 1773 enligt vilken en högsta domstol inrättades i Calcutta och senare i Madras och i Bombay. Högsta domstolen skulle tillämpa brittisk processrätt samtidigt som den avgjorde fallen för kronans undersåtar. Efter upproret 1857 tog kronan över administrationen i Indien. Criminal Procedure Code, 1861 antogs av det brittiska parlamentet. 1861 års kod fortsatte efter självständigheten och ändrades 1969. Den ersattes slutligen 1972.

Klassificering av brott enligt lagen
Känsliga och icke-igenkännbara brott
Huvudartikel: Känsligt brott
Igenkännbara brott är de brott för vilka en polisman kan gripa utan domstolsbeslut i enlighet med kodens första schema. För icke-igenkännbara fall får polismannen gripa endast efter att ha blivit vederbörligen bemyndigad genom en arresteringsorder. Icke-igenkännbara brott är generellt sett relativt mindre allvarliga brott än upptäcktsbara. Erkännbara brott som rapporterats enligt avsnitt 154 Cr.P.C medan icke erkända brott rapporteras enligt avsnitt 155 Cr.P.C. För icke-igenkännbara brott har domaren befogenhet att ta reda på det enligt avsnitt 190 Cr.P.C. Enligt paragraf 156(3) Cr.P.C är magistraten behörig att ge polisen i uppdrag att registrera ärendet, utreda detsamma och lämna in klagomålet/anmälan för annullering. (2003 P.Cr.L.J.1282)

Stämningsärende och stämningsansökan-mål
Enligt paragraf 204 i koden ska en domare som får kännedom om ett brott utfärda kallelse för den anklagades närvaro om fallet är ett stämningsmål. Om ärendet framstår som ett beslutsärende, får han utfärda ett beslut eller stämning, allteftersom han finner lämpligt. Avsnitt 2(w) i koden definierar stämningsmål som ett ärende som rör ett brott och inte är ett stämningsmål. Avsnitt 2(x) i lagen definierar beslutsrättsfall som ett fall som hänför sig till ett brott som kan bestraffas med döden, fängelse på livstid eller fängelse i mer än två år.

Nyheter

Bug fixes and improvements