Brigitte Bardot och Lolitasyndromet: Essäer

Simone de Beauvoir

јан 2013. · Modernista

О овој е-књизи

 Brigitte Bardot och Lolitasyndromet. Essäer består av en samling essäer Simone de Beauvoir skrev mellan 1944 och 1959, som inte tidigare varit tillgängliga på svenska. I dem utforskar hon bland annat Brigitte Bardot som ett provokativt löfte om kvinnlig frigörelse, hur Marquis de Sades litteratur förvånande nog kan betraktas som en etik, och hur vi kan förstå relationen mellan filosofi och litteratur. Bokens syfte är inte minst att framhålla Beauvoir som en tänkare i egen rätt, och bidra till att ge henne den plats i vår filosofiska kanon som hon förtjänar.I översättning och med efterord av Anna Petronella Fredlund.

Beauvoirs strävan var att röra vid världen, att fånga livets skiftande storslagenhet och existensens singularitet [...]. Därför skrev hon metafysiska romaner, dramatiska essäer, filosofiska skådespel, vid sidan av det fenomenologiskt-politiska verk som sannerligen kom att forma den kommande världen. [...] Det är också i det avseendet jag tror att Beauvoirs tänkande kommer att få betydelse i framtiden: en filosofi som också kan vara litteratur, där stil och tanke inte kan skiljas åt.
Ur Anna Patronella Fredlunds efterord.


SIMONE DE BEAUVOIR [1908-1986] var en fransk filosof, politisk aktivist, feminist och samhällsteoretiker. Hon skrev filosofiska och politiska monografier, romaner - varav Mandarinerna [1954] är mest känd i Sverige - essäer och en självbiografi i flera volymer. Störst inflytande har hon haft genom Det andra könet från 1949, en detaljerad analys av kvinnans underordning som blivit ett av den moderna feminismens fundament.

О аутору

 SIMONE DE BEAUVOIR [1908-1986] var en fransk filosof, politisk aktivist, feminist och samhällsteoretiker. Hon skrev filosofiska och politiska monografier, romaner - varav Mandarinerna [1954] är mest känd i Sverige - essäer och en självbiografi i flera volymer. Störst inflytande har hon haft genom Det andra könet från 1949, en detaljerad analys av kvinnans underordning som blivit ett av den moderna feminismens fundament.