I Selma LagerlÃķfs sjÃĪlvbiografiska svit omnÃĪmns hennes far - i LagerlÃķfforskningen ofta kallad fÃķrfattarens musa - som en oemotstÃĨndlig charmÃķr, trots att situation efter situation pÃĨ skriande vis efterfrÃĨgar hans kÃĪrlek. Han kallas kraftkarl, fast tydligtvis ÃĪr han en man utan kraft. LagerlÃķf beskriver honom som en underbar far, men av den faderliga omsorgen ser vi inga tecken alls. Mot slutet ÃĪr fadern helt frÃĨnvarande, men har satt svÃĨrutplÃĨnliga spÃĨr, genom att fÃķrslÃķsa allt familjen ÃĪgt. NÃĪr Selma LagerlÃķf bÃķrjade skriva sjÃĪlvbiografiskt utmanade hon sig sjÃĪlv och sitt tidigare fÃķrfattarskap. ÂŧMÃĨrbackabÃķckernaÂŦ - MÃĨrbacka [1922], Ett barns memoarer [1930] och Dagbok [1932] - ÃĪr en osentimental sjÃĪlvbiografisk berÃĪttelse dÃĪr inte minst mannens svek hamnar i fÃķrgrunden.
SELMA LAGERLÃF [1858-1940] ÃĪr en av svensk litteraturs stÃķrsta namn, Ãķversatt till 60 sprÃĨk med verk som debutromanen GÃķsta Berlings saga [1891], Jerusalem [1901-1902], den LÃķwenskÃķldska trilogin och den sjÃĪlvbiografiska ÂŧMÃĨrbacka-svitenÂŦ. LagerlÃķf var den fÃķrsta kvinnan i Svenska Akademien och den fÃķrsta kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur [1909]. LagerlÃķf fÃķddes pÃĨ gÃĨrden MÃĨrbacka i Ãstra Ãmtervik i VÃĪrmland, som gick ur slÃĪktens ÃĪgo efter faderns dÃķd, men som LagerlÃķf tack vare sina litterÃĪra framgÃĨngar lyckades kÃķpa tillbaka och dÃĪr hon levde de sista tjugo ÃĨren av sitt liv.