Gutenberggalaxens nova : en essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution

Nina Burton

9/2016 · Albert Bonniers Förlag

Táto e‑kniha

Gutenbergs tryckteknik ledde till en medierevolution som förändrades Europa. I 1500-talets början spreds litteratur, grafik och vetenskap, men också nyhetsblad om katastrofer, pamfletter om invaderande turkar och religiösa stridsskrifter.

Medan mycket ännu vägde blommade renässanshumanismen genom Erasmus av Rotterdam. Han stod bakom en femtedel av Europas böcker, och skulle ge framtiden ett viktigt arv. Nina Burton skriver om Erasmus och hans tid så att man känner sig vara med när han träffar konstnärerna och de intellektuella – Albrecht Dürer, Holbein d.y., Paracelsus, Thomas More och Luther – lika väl som påvar, kejsare, pedagoger och rebeller. Genom honom möter man en hel epok.

Vilken var Erasmus hemlighet? I sina brev klottrade han självporträtt med dubbla ansikten, och hans förmåga att se två sidor födde ett samtal bortom all fanatism – en dröm om ett gränslöst Europa, där kultur och vetenskap knöt nya samband. Men då religiösa strider började skaka världen fick han mäktiga fiender.

Erasmus visade vilken roll litteraturen kan spela i en dramatisk tid som har många likheter med vår egen.

O autorovi

Nina Burton, född 1946, har som poet och essäist ofta förenat lyrik och naturvetenskap. Hennes senaste essäböcker är Den nya kvinnostaden, som Augustnominerades 2005, och Flodernas bok, som fick Stora Fackbokspriset 2012. Hon är ledamot av Samfundet De Nio samt Vetenskapsakademien.