âFröken, varför var akajerna sĂ„ grymma? Varför skulle de ge sig pĂ„ trojanernas fruar och döttrar?â frĂ„gar en flicka. âInte för att njuta i kvinnornas famn, utan för att förödmjuka deras mĂ€n. SĂ„ gjorde man dĂ„ och sĂ„ gör man Ă€n idagâ, svarar fröken.
Dag efter dag berÀttar hon om hur akajerna lider av törst, vÀrme och hemlÀngtan och hur motstÄndarna möts - hÀr mot hÀr, man mot man. Huvuden flyger, hjÀlmar klyvs, blodet rinner.
Och allting hade börjat nÀr prins Paris frÄn Troja blev förÀlskad i akajernas kung Menelaos hustru, den vackra Helena, som rymde med honom till Troja. Nu stÄr Helena vid stadsmuren för att se nÀr förföraren Paris och den bedragne maken Menelaos ska mötas i strid. Hur det Àn slutar blir det hon som förlorar.
I Theodor Kallifatides version av Iliaden Àr gudarna bortrensade och dramatiken tydligare. Men kriget, grymheterna och hjÀltedÄden Àr marinerade i författarens varma livsvisdom. NÀr han Äterger den klassiska berÀttelsen fÄr lÀsaren lika mycket spÀnning som reflexioner om kÀrlek och sorg och hur det Àr att vara mÀnniska.
Theodor Kallifatides, född i Grekland 1938, debuterade 1969 i Sverige med diktsamlingen Minnet i exil. Sedan dess har han utgivit en lĂ„ng rad diktsamlingar och romaner, senast tankeboken Ănnu ett liv (2017), som fick ett storartat mottagande av bĂ„de kritiker och lĂ€sare.