Tredje tecknet

Ingelin Angerborn

mai 2013 · Rabén & Sjögren

À propos de cet e-book

"Olivia log igen och skulle just gå, när någonting fick henne att ta en ny titt. Tjejen i spegeln hade naturligtvis lett tillbaka, men Olivia rynkade pannan och la huvudet på sned. Tjejen i spegeln gjorde likadant. Ändå var det någonting som inte riktigt stämde. Som om spegelbilden gjorde rörelserna lite, lite för sent. Olivia la prövande huvudet åt andra sidan. Spegelbilden också. En tiondels sekund för sent. Olivia stirrade förvånat på flickan i spegeln. Och plötsligt fick hon en egendomlig känsla av att hon inte visste vem det var hon såg. Att flickan som stirrade tillbaka inte var hon."

Ingelin Angerborns mysrysare Tredje tecknet börjar med en nyckel som inte verkar passa någonstans. Sen börjar Olivias katt Smilla bete sig underligt, hissen åker ner till källaren av sig själv, det dyker upp nyckelpigor lite varstans. Och de där orden hon själv skrivit i sitt block, "Jag är med dig", vad betyder de? Olivia drömmer märkliga drömmar om nätterna, en låda i skrivbordet öppnar sig hela tiden, hon tror det spökar i lägenheten, och allting blir bara mer och mer mystiskt. Att allt har att göra med när hon var bebis på barnhemmet i Colombia skulle hon aldrig kunna föreställa sig. Inte ens i sin vildaste fantasi.

Tredje tecknet är andlöst spännande läsning med en dramatisk och oväntad upplösning.

Ingelin Angerborn är oöverträffad när det gäller magisk realism för mellanåldern. Hon blandar det vardagliga och hemtama med det magiska på ett sånt sätt att allt känns möjligt.

À propos de l'auteur

Ingelin Angerborn vann första pris i kategorin Läsa mer 9+ i Bokjuryn 2010 med Sorgfjäril.↵↵Var är jag född? ↵Jag föddes 1966 i Göteborg. Där bodde jag tills jag var nio år och vi flyttade till Tranås i norra Småland.↵↵Hur var jag som barn? ↵Vet inte riktigt. Ganska snäll, tror jag. Och så ville jag nog gärna vara duktig. Jag var enda barnet tills jag fyllde sjutton och fick en lillebror. (Ja, inte i present alltså, men han kom då.) Jag hade en katt som hette Tissan, spelade piano, mimade till Grease och höll på med gymnastik. Läste KP, Kulla-Gulla och Femböckerna och skrev dagbok då och då, oftast om vem jag var kär i och vem jag var ihop med. (Det var inte alltid samma, nämligen.) Någon enstaka berättelse skrev jag också, nästan alltid om djur. I tonåren började jag med teater och gick med i Fältbiologerna, eftersom jag var jätteintresserad av mossor och insekter. Hm …nu ljuger jag väl ändå lite? Jaja då, ska det vara så himla noga, så var det väl för att killarna i föreningen var s